Växjö-Auroville-Gaborone

Att få ett MFS-stipendium innebär inte att man får ett MFS-stipendium och sen bara får åka till sydligare breddgrader. Ett MFS-stipendium innebär att man måste ta sig igenom en MFS-kurs i Göteborg för en crash course om biståndets historia, att forska i fält, praktiska säkerhets-och sjukdomsdetaljer, landinformation, kulturmöten samt etiska dilemman. Bra!

Eller?

Jo, det är ju i och för sig bra, kanske särskilt för de teknologer/naturvetare etc som aldrig fått någon utbildning i den mänskliga aspekten av utveckling. För oss som har läst fred-och utveckling i två och ett halvt år var det kanske mindre nyttigt. Men vi kunde ju ändå trösta oss med att teknologerna/naturvetarna etc i alla fall fick reda på lite om vad det här stipendiet faktiskt innebär. Trodde vi ja. För det visar sig ganska snabbt att alla teknologerna/naturvetarna etc inte alls förstår hur extremt nyttigt det här är för dem. I utvärderingen pratar vi om vad vi har fått ut av kursen när en av ovan nämnda säger:

"men jag som ingenjör kommer ju aldrig att möta på den här typen av etiska dilemman"

Där och då ville jag bara vända mig om och hålla en lång föreläsning om att det faktiskt inte spelar någon roll vilken del av utvecklingsprocessen man arbetar med, man kommer alltid att se människan som drabbas av den och man kommer förmodligen alltid att slås av tanken huruvida man gör rätt eller inte. Kan man inte förstå kanske man inte ska ge sig in i kontexten överhuvudtaget.


Så, nu har jag fått ventilera lite. Förutom vissa oförstående människor så gillade jag ändå kursen, även om mycket kändes självklart för oss som ändå är väldigt förberedda. Det är alltid kul att träffa andra människor som är inne på samma spår som en själv. Och personligen anser jag att det är både bra och ansvarsfullt av Sida att hålla en sådan kurs för att faktiskt förbereda oss som ska ut, många för första gången.

(förlåt att jag har dragit teknologer och naturvetare över samma kam i det här inlägget. Jag gillar båda sorterna, utan dem hade jag aldrig fått reda på vad en widowbird har med utveckling att göra, kunskap jag nu är väldigt tacksam för att jag har. Dessutom är det ofta dessa ämnen jag tycker är mest intressanta och konkreta. Jag önskar många gånger att jag hade blivit geobiolog istället för fred- och utvecklingsinformatör. Jag vill studera djur och natur!)



Det här är då en widowbird, väldigt stilig fågel må jag säga

Jag fick häromdagen en fråga om varför vi hade valt ett så långt och krångligt och konstigt namn till bloggen. From chai to bush tea är ju kanske inte någon som direkt sätter sig på hjärnan (för er andra som har problem med detta rekommenderar jag någon som kallas att spara som bokmärke. Väldigt effektivt när man inte kan komma ihåg namnet på en sida. Det är faktiskt väldigt enkelt, tar bara någon sekund.) Jag tänkte därför förklara varför namnet blev som det blev. Både Linda och jag är tedrickare av stora mått, det är ytterst sällan vi umgås utan att det är te inblandat. Och nu ska vi till två länder, Indien och Botswana, som båda har en väldigt stark tekultur. I indien är det chai som gäller medan det i Botswana är rooibos (eller bush tea) som är vanligast.

Det vi i väst för enkelhetens skulle endast kallar chai skulle i Indien kallas Masala Chai vilket betyder kryddigt te. Masala Chai är oftast te som kokas upp tillsammans med kryddor och mjölk vilket är väldigt vanligt i större delen av Indien (vill du lära dig mer om chaite kan du göra det här).



I vissa delar av Afrika, däribland Botswana, är istället rooiboste mycket vanligt. I Sveriges kallar vi ofta rooibos för rött te, vilket är helt fel då rooibos inte alls kommer från tebusken utan från järneksbusken. Rooibos kallas på engelska bush tea, och det är med det namnet teet är känt i stora delar av världen som det te som Mma Ramotswe i Damernas Detektivbyrå föredrar.  

                                 



Med tanke på vårt stora teintresse, kombinerat med våra resmål och vår förkärlek till Mma Ramotswes visdomsord fick en bloggtitel som speglade allt detta passa. Och som sagt, har ni fortfarande svårt att komma ihåg det - Lägg till i favoriter!

Känner du att din tunga inte riktigt har förmågan att formuler de här uttrycken kan du istället använda den lite mer lättsmälta frasen: O kae (eller Le kae i plural). Vill du använda det här uttrycket men fortfarande visa respekt rekommenderas attt du använder pluralform även till en enskild person.

För att kunna svara på hur man mår säger man att "man är här" (alltså, jag lever, är kvar på denna jord osv) vilket på setswana heter Ke gone (singular) eller Re gone (plural). Det är även vanligt att man lägger till ett av de två följande uttrycken:

Det är bra = Go siame 
Jag mår bra = Ke tsogile sentle

Tips! Försök sätta ihop lektion 1 och 2. O dire Sentle! (och vad det betyder får ni inte veta förän i lektion 5)

Nu kära barn är det dags för den utlovade språkkursen för alla er som vill kunna fortsätta läsa bloggen när vi är på plats i Botswana.

Vi tänkte att vi delar upp det i flera steg och idag ska vi börja med lättare hälsningsfraser för att kunna vara artig på bästa Mma Ramotswe-vis. Alltså det vi ska jobba med idag är Tumesido, vilket betyder greeting på setswana.

När man träffar nya människor är det ju oftast en bra idé att säga hej på ett eller annat sätt. I Botswana görs detta på bästa sätt genom att utbrista DUMELA vilket är setswana för goddag. Viktigt att komma ihåg är dock att om man ska hälsa på en hel grupp människor (det vill säga fler än en) så säger man DUMELANG!

Det kan också vara bra att kunna visa respekt gentemot den man talar med genom att tilltala dem som herr och fru, något som är mycket viktigt i den setswanska kulturen. För att lyckas med denna artighetsbedrift använder du nedanstående titlar:

Herr = Rre (singular) eller Borre (plural)
Fru = Mme (singular) eller Bomme (plural)

Det som dock är ett av mina personliga favoritinslag i den setswanska kulturen är de många användningsområdena för ordet 'pula' som betyder regn. Pula är också benämningen på den lokala valutan och kan även användas som ett spontant utrop av glädje. I den här kontexten kan man dock komma ihåg att pula även kan vara en fredshälsning (att likna med att säga 'gå i frid'). Alltså:

Peace/gå i frid = Pula 


Öva nu duktigt i en dag eller två så är det nästa gång dags att lära sig hur man frågar sig för om någons välbefinnande. Viktigt i de flesta kulturer, så missa inte! Ska även göra mitt yttersta för att ta reda på det setswanska ordet för flodhäst, något som känns minst lika viktigt!





Pula sålänge!

Botswana had a population of 1.8 million in 2004. Average life expectancy for Batswana

(Botswana citizens) is 33.9 and, according to Botswana’s National Aids

Namaste! (som Linda skulle sagt, men hädanefter tror jag att jag håller mig till ett gammalt hederligt Dumela)


Dagen har tillbringats med att sammanställa materialet i tre av de böcker ni ser ett par inlägg ner (+ ett par till). Man kan sammanfatta dessa böcker i ett antal korta punkter:

• HIV/aids finns främst i Afrika
• Botswana är ett av de värst drabbade länderna
• Att antalet drabbade av HIV är så högt i Afrika anses bero på taskig ekonomi och undermåliga sociala förhållanden
• Det höga antalet drabbade i Botswana kan inte förklaras med hjälp av dessa faktorer
• Det höga antalet drabbade i Afrika beror ofta på ovilja från de styrande i landet att ta tag i situationen
• Det höga antalet drabbade i Botswana beror inte på detta, tvärtom har Botswana en väldigt stark handlingsplan 

Är ni förvirrade? Bra. Det är meningen, för annars har vi nämligen ingenting att skriva vår c-uppsats om, vilket vore lite jobbigt nu när biljetterna är bokade och sådär.

Är det någon som inte kan vänta i ungefär åtta månader på svaret utan känner ett starkt behov av att lösa gåtan själv sålänge så rekommenderar jag följande hemsidor att börja med:

http://www.safaids.net/
http://www.avert.org/aids-botswana.htm
http://www.usaid.gov/our_work/global_health/aids/Countries/africa/botswana_profile.pdf


O nne le letsatsi le le monate sålänge!
(Ps. i nästa inlägg utlovas en setswansk språkkurs)

• en styck Amanda

• en styck Linda

• sex stycken böcker om HIV i Afrika

• ett styck tankekarta

• En hejdundrans massa vilja (och en hejdundrans massa té)